tisdag 30 april 2013

Rollpersoner från förr: Richard Saunders ("nya mutant")

Många av de rollpersoner jag skapade var oftast inspirerade eller i värsta fall rena kopior av karaktärer i filmer eller böcker. Kom ihåg att detta var i slutet av 80-talet och det fanns inga tv-serier som Game of Thrones eller filmer i klass med Lord of the rings. Man var så svältfödd på häftiga filmer/tv-serier att allt man såg gjorde stark inverkan. I alla fall på mig. Att få inspiration till "nya mutant" var det inte så svårt för där kunde man använda filer/tv-serier som utspelade i "nutid". En film som gav massor av inspiration var John Carpenters "Flykten från New York". Själva filmen planerar jag att skriva ett eget inlägg om så jag nämner inte handlingen här. Däremot är Kurt Russels hjältekaraktär "Snake Plissken" en klar inspirationskälla. Jag skapade därför Richard Saunders.

Snake Plissken

Richard var från Storbritannien och en före detta SVOT. Nån typ av halvmilitär specialpolis i alla fall. Han var utseendemässigt en ren kopia av Plissken. Till och med lappen för ögat (fast på högra ögat). Han var lätt alkoholiserad och gjorde det mesta för rätt pris. Hans favoritvapen var en UZI. Hey, don't judge.It was in the 80s. Hans andra favoritvapen var ett prickskyttegevär av modell Walther WA2000. Detta var dock lite klumpig att bära med sig.

Wakther WA2000

Jag minns inte om han hade något typ av "sidearm" däremot hade han lite cybernetik nämligen "wolverineklor" och nått annat jox. Nu när jag ser tillbaka på denna RP känns han som ett mishmash av allt möjligt och inte en så logisk RP. Men jag var typ 14-15 bast så vad kan man räkna med.
*Snickt*
Jag minns inte vad som hände med honom men jag tror det blev nått äventyr innan jag ledsnade på honom.

måndag 29 april 2013

Eye of the Beholder


Detta är ett av mina favoritdatorspel någonsin. Jag kan inte ens räkna de timmar,dagar och veckor jag spelade detta. Det var mitt första riktiga "Dungeons Crawl"-spel. Jag hade testat spelet "Dungeons Master" hos min kompis men inte blivit jätteimponerad. Tyckte spelet mest gick ut på att samla på mat och slå ihjäl maskar (som blev mat). Tidigare hade jag spelat några av SSIs titlar men inte heller fastnat helt och hållet för dem. Det blev mest samma sak. Eye of the Beholder (EoB) var i en helt annan liga. Snygg grafik, härlig story och en lätt klaustrofobisk spänning.

Jag vill INTE möta den spindeln.
Jag fick ett enormt sug att spela EoB igen så jag sökte på nätet och hittade en PC-version som jag tog ner. PC-versionen är från 1990 och inte större än några MB. Problemet var bara att få det att funka. Spelet är gjort för DOS och nye riktigt Windows 7. Letade lite på nätet och de flesta verkade använda nått som heter DOSbox. Jag plockade ner programmet och började jobba. Oj så länge sedan det var jag jobbade i DOS och det tog en bra stund innan jaG mindes hur man gjorde. Spelet funkade och var precis lika roligt som jag kunde. Dock visade sig Tt det var någon typ av bugg så man inte kom längre än första våningen. Jag var nära att ge upp och försökte hitta en lösning på nätet. Det finns några forum som diskuterar problemet men ingen lösning på det. Det senaste inlägget jag hittade var från 2009 så jag hade nått en återvändsgränd. Då kom jag på att jag kanske skulle se om det fanns någon Amigaemulator att testa spelet på. Hittade några stycken och med hjälp av ett youtubeklipp så lyckade jag få igång spelet. Amigaversionen har nästan bättre grafik än PC-versionen. Jag orkade inte skapa en egen grupp utan testade bara att ta "Load Game" och började spela.

PC-versionen
Amigaversionen

För er som inte är bekanta med EoB och dess handling så är bakgrundsstoryn denna. En massa otyg har börjat komma upp ut kloakerna i staden Waterdeep. Stadens ledare anlitar några hjältar för att gå ner och ta hand om problemet dvs de man spelar. Precis när man gått in i kloakerna rasar tunneln bakom gruppen och man är instängda. Här börjar själva spelet. Man tar sig ner i kloakerna och får lösa en massa pusselliknande problem, slåss med diverse monster, stöta på en dvärgkoloni och till slut slåss mot bossen som självklart är en Beholder. Man kan även hitta skeletten från döda hjältar som man när ens helare nått högre lever väcka upp till liv. Gruppen man startar med är fyra personer men den kan bli så många som sex hjältar.

Här var det dvärgar.
Hela spelet är uppbyggt på ett rutsystem och man använder "num pad"-delen av tangentbordet samt musen för att gå runt. Striderna är rätt enkla och går till så att man högerklickar på de vapen man vill använda. Gruppen står formerad som siffran 4 på en T6 vilket gör att de i bakre leden inte kan nå fienden med närstridsvapen. Därför ställer man sina casters och andra rangen dps där som får understödja gruppens fighters.

En Beholder

Så frågan är; håller ett 23 år gammalt spel fortfarande?

Svaret är: JA. Om man söker efter ett spel med skön känsla och bra story och kanske inte bryr sig om att grafiken inte är den "senaste". Jag har nu spelat det i några timmar och känslan finns fortfarande kvar över tjugo år senare. En skrämmande sak är att jag fortfarande kommer ihåg hur flera av kartorna såg ut och hur man löste vissa saker. Min plan är nu att spela igenom spelet och sedan skriva lite om det och sedan gå vidare och spela uppföljande Eye of the Beholder II.

EoB Gameplay:


Så om ni vill åka tillbaka i tiden och spela ett underbart spel så rekommenderar jag verkligen att ni testar spelet. Nedan har jag länkat till Amigaemulatorn och vart man hittar rätt filer.

Amigaemulatorn WinUAE hittar ni HÄR!

WinUAE tutorialvideon hittar ni HÄR!

EoB filerna kan laddas ner HÄR!

Manualskyddet finns HÄR!

PS
Konstigt att ingen gjort om spelet till typ smatphones eller tablets. Jag tror det skulle funka klockrent.

Sett på Bio: Iron man 3

IRON MAN 3


Jag var på bio och såg "Iron Man 3". Jag hade inga förväntningar alls på filmen och det enda jag sett var att filmen fått mediokra betyg. Det är så skönt att vara helt spoilerfri när man går och ser en film.


Jag måste erkänna att jag inte bekantat mig så värst mycket med Iron Man innan första filmen. Visst dök han upp då och då i de marveltidningar jag läst men det var främst "Wolverine" och "Punisher" som var mina favoriter. Jag har sedan dess en del iron man och jag måste erkänna att Robert Downey JR är klockren som Tony Stark. Ben Kingsley spelar skurken "The Mandarin" och är så olik nått annat jag sett honom spela.


Ben Kingsley som "The Mandarin"
 Några reflektioner:
- Jag och min kompis var äldst i biosallongen.
- Jag höll popcornkartongen framför ansiktet när trailen för "Star trek - In to Darkness visades". Vill hålla mig helt spoilerfri.
- Filmen innehöll en hel del "easter eggs" som de mest nördiga hittar.
- Ben Kingsley var överlägset bäst i filmen.
- Slutstriden tyckte jag var rätt tröttsam. Men 12-årskillarna på raden framför oss verkade gå igång på den.
- Hur skurken dör kunde jag förutspå minst 30 min innan det hände.
- Filmen var marginellt bättre än "Iron man 2" men inte bättre än "Iron man" eller "Avengers".
- Jon Favreau som spellar "Happy" har lagt på sig åtskilliga inte så smickrande kilon sedan man såg honom senast.
- Jag var förresten att spilla ut min enorma låda popcorn över en tjej i treårsåldern. hade jag gjort det hade den stackars flickan säkert haft mardrömmar om stora skäggiga gubbar som häller popcorn över henne för all framtid. Som tur var missade jag henne och det var bara lite popcorn som föll på golvet.


Summering:
Filmen är inget mästerverk men en helt ok actionrulle och helt klart sevärd. Handlingen känns stundtals lite tunn och slutet tycker jag var rätt trist och förutsägbart. Men skådespelarna och vissa individuella scener håller filmen uppe. man skall inte förvänta sig en film som toppar "Avengers" utan man bör jämföra den med de andra filmerna om Iron Man.

Filmen får 2,5 fiskpinnar av 5 möjliga.




söndag 28 april 2013

Elite



Ett av de spel som jag och mina kompisar spelade rätt mycket var rymdsimulatorn "Elite". Jag ägde själv ingen comodore 64 men jag snyltade en hel del på mina kompisars datorer. Dock var Elite ett sånt spel som man kunde sitta och titta på medan någon annan spelade. För er som inte vet vad Elite är för nått så kommer här en snabb förklaring.



Du spelar personen Jameson. Du börjar med ett skepp och 100 krediter. Man använder dessa för att köpa varor och sedan transportera dem till någon annan planet och sälja sakerna med förhoppningsvis en vinst. Sedan håller man på sådär tills man har råd att skaffa sig bättre vapen mm.


På vägen mellan planeterna kan man störa på olika pirater. Det krångligaste var att docka med stationerna eftersom de roterar. Om ni sett dockningsscenen i början av Kubricks mästerverk "2001" så vet ni vad jag pratar om. det hände allt för ofta att man stötte i kanterna på dockans öppning och tog skada eller i värsta fall dog.

Gameplay från Elite (på en C128):




ELITE+


När jag sedan skaffade en Amiga så kom det också en lite bättre version av spelet och man kallade det "Elite+". Detta spel spenderade jag större delen av sommarlovet mellan sjuan och åttan. Nu med bättre grafik fanns det även roligare saker i spelet som mer utförlig information om de olika planeterna.


Simulatorer var rätt vanliga på den tiden då alla fortfarande hade minst en joystick i sin ägo. Detta gav även en bättre känsla när man var i strid.

Dock blev spelet lätt enformigt då man mest gjorde samma sak hela tiden.


ELITE II - FRONTIER



1993 släpptes Elite II: Frontier och det var enormt i jämförelse med föregångaren. Nu kunde man landa på planeter, vara prisjägare, smuggla gods och människor mm. Till skillnad från i Elite kunde man nu köpa nya skepp, anställa besättning mm. Det fanns även ett soundtrack där man kunde välja bort låtar man inte ville lyssna på. Häftigt men oj så illa det lät med dagens mått mätt.


Dessvärre kom spelet precis innan Amigan dog och PC-spelen tog över. Lite synd tycker jag för just möjligheterna i spelet är svårslaget till och med idag.


Gameplay från Frontier:


Sedan var det tyst om Elite väldigt länge. Andra rymdsimulatorer som Wing Commander, X-wing/TIE-fighter med flera tog över marknaden. I och med att PCn blev standardplattform så minskade även flyg- och rymdsimulatorerna för att idag vara en liten del av spelbranchen.


ELITE DANGEROUS

I december fick jag en tidig julklapp då jag fick nys om att David Braben som legat bakom Elite-spelen hade startat en "kickstarter" för att kunna utveckla vad han kallade Elite Dangerous. Just efter nyår lyckades man nå sitt mål och spelet är nu under produktion. Jag längtar redan.


lördag 27 april 2013

Röluva I

Jag måste erkänna att jag gillade rollpersonen jag skapade i detta blogginlägg så jag fortsatte skriva om henne. Jag har gett henne arbetsnamnet "Röluva" så länge. Håll till godo.

Det hade vart tyst i flera sekunder. Hon höll fortfarande bågen spänd och riktad mot metallklumpen som den tredje av dem försvunnit bakom. Regnet fortsatte att vräka ner och hon var blöt från topp till tå. Som tur var skyddade jackans uppfällda huva regnet från att komma i hennes ögon. Mannens två kumpaner låg stilla några meterdjup framför metallklumpen. Båda med varsin pil i bröstet. Hon hade inte för vana att döda oskyldiga men de hade båda dragit sina vapen när de sett henne. Troligen var de zonfarare som varit ute för att roffa åt sig värdefulla saker och sedan sälja dem dyrt. Hon hade själv kommit till ruinstaden för bara någon dag sedan och utforskat den i precis samma syfte som de döda männen, även om hon undvek städerna och byarna i största möjliga mån.

Plötsligt ser hon hur den tredje mannen rusar fram från bakom metallklumpen med en dragen pistol. Han verkar dock ha missuppfattat var hon fanns för han siktar flera meter till höger om bilvraket hon sitter gömd i. När han inte ser henne börjar han i panik snurra runt för att försöka se var hon befinner sig. "Var är du? Jag skiter i att du dödade Job och Conny. De var skitstövlar ändå. Låt mig gå, jag har inte gjort dig något. KOM FRAM!" skriker han med gråten i halsen. Ja, han har egentligen rätt. Hon har egentligen ingen orsak att döda honom. Han hade inte dragit vapen mot henne.
"Lägg ner vapnet så kanske jag låter dig gå" väser hon fram. Varför då egentligen? Det här kommer bara leda till en massa problem. Hon borde satt en pil i honom så hade allt varit över.
"Okej, jag gör som du säger. Snälla låt mig gå." ropar mannen och kastar pistolen i en vattenpöl framför sig. Hon väntar en stund innan hon börjar sakta ta sig ut ur bilvrakets baksäte med bågen hela tiden riktad mot mannen som nu vänt sig mot henne. Då ser hon hur mannens min ändrats från rädsla till ett hånflin. I ögonvrån märker hon rörelse. Utan att tveka avlossar hon pilen hon haft mot den spända bågsträngen och den träffar den hånleende mannen rakt i pannan. Med leendet fryst på läpparna faller han raklång ner i den vattenpöl han stod i. Snabbt greppar hon en en ny pil och skall precis spänna bågen då hon hör ett skott avlossas från där hon såg rörelsen nyss. Instinktivt kastar hon sig åt sidan och känner hur kulan träffar hennes ryggsäck. Hon är snabbt på benen och rusar de sista meterna till metallklumpen som den hånflinande mannen nyligen gömt sig bakom. Precis när hon kastar sig i skydd bakom den hörs ett till skott och en kula slår in i metallen bara en fot från hennes huvud. Hon tittar sig runt. Det finns ingen väg bort från platsen utan att hamna i skyttens skottfält.

Regnet har ökat i styrka och det har även börjat blåsa. Då känner hon nånting vid sina fötter. En ryggsäck. Den måste ha tillhört den tredje mannen. Hon böjer sig ner och börjar rota igenom dess innehåll. Mest en massa teck som hon inte har nån nytta av här. Men vänta nu. Vad är det där? Hon tar fram den cylinderformade metallbiten och tittar närmare på den. Det här måste vara något sorts vapen. På ena sidan sitter en pinne i metall med en ring i ena änden som verkar hindrar nått sorts handtag från att lossna. Det här måste vara en sådan där sprängburk som hon hört talats om. Hur var det nu man gjorde? Hon försöker minnas tillbaka när hon sett någon använda en tidigare. Ja, nu minns hon. Det var för några vintrar sedan då hon legat gömd och spanat på en grupp mystiska typer. De hade blivit anfallna av en enorm fjällig best som hade stått emot deras vapen. En av männen hade tagit fram en sån här och dragit ut pinnen med ringen och kastat mot besten. Explosionen hade dödat besten direkt. Den här saken kan komma till användning. Nu måste hon bara lista ut var skytten befinner sig för att ha en aning vart hon skall kasta sprängburken. Eftersom det tagit flera sekunder mellan de båda skotten så borde skyttens vapen vara krångligt att ladda. Det borde ge henne tid att få en position på honom för att kasta sprängburken. Med vänstra handen tar hon ryggsäcken hon nyss rotat igenom och häller ut innehållet på marken. Sedan kastar hon den ut från platsen hon tagit skydd bakom. PANG! En kula slår ner i leran bredvid ryggsäcken. Nu gäller det. Hon drar ut metallbiten och tittar fram bakom metallklumpen. Där, uppe på resterna av ett tak ser hon skytten som febrilt håller på och ladda om sitt gevär. Det är en bra bit bort så hon tar i av all kraft och kastar sprängburken. Så fort hon släppt den tar hon än en gång skydd men tar upp sin båge och lägger en pil på bågsträngen. BOOM! Explosionen ringer i hennes öron när hon snabbt reser sig från bakom metallklumpen och med bågen spänd tittar mot platsen där skytten funnits. Det är en hel del rök runt platsen för explosionen men hon ser att huset har rasat. Skytten syns dock ingenstans. Hon börjar försiktigt gå mot det raserade huset hela tiden beredd på att höra ännu en skottknall. Men ingenting hörs. När hon är bara någon meter från den raserade husväggen ser hon varför. Bland stenarna ser hon en hand sticka fram. Väggen måste ha rasat över skytten och begravt honom under rasmassorna. Chansen att någon överlevt det där kan inte var stor tänker hon när hon ser hur handen rör sig. Fingrarna spretar ut som att personen försöker be om hjälp. Efter bara någon stund börjar handen skaka för att sedan falla slapp ner på stenarna.

Hon vänder sig om, sätter tillbaka pilen från bågen i kogren på ryggen och börjar gå mot de tre döda männen som ligger i leran. När hon kommer fram börjar hon metodiskt söka igenom kropparna. När hon efter flera minuters jobb äntligen lyckats få loss pilen ur den hånflinande mannens panna ser hon något ligga i lervällingen vid sina fötter; någon sorts kort med en massa underliga tecken och nån typ av genomskinlig glasbit i mitten. Någon av de döda männen måste ha tappat den. Hon sätter den i sin jackas innerficka och börjar packa ner sakerna hon tagit från männen; tre pistoler, några kulor, någon typ av skyddsmask och lite mat.

Hon känner att hon börjat frysa. Det måste vara effekten av att hon börjat lugna ner sig samt regnet och vinden. Hon samlar ihop de sista sakerna och börjar gå åt det håll männen kommit ifrån. "Det borde inte vara så svårt att hitta ett ställe som ger skydd mot regnet bland de här ruinerna", tänker hon när hon småjoggar in bland skuggorna.


fredag 26 april 2013

Rollspel vi ägde men aldrig spelade.

Jag och mina rollspelskompisar ägde många rollspel. Dessvärre blev många av dem ospelade eller så spelade vi kanske en gång. Tänkte ta upp några av av dem.


Megatraveller
Härligt science fiction-spel som vi knappt gjorde rollpersoner till. Världen verkade hur kul som helst men det blev aldrig av. Jag vill minnas att mån kompis som ägde spelet hade flera moduler som jag gillade att bläddra i. Speciellt en med fordon gillade jag skarpt. Men mer än trevlig läsning blev det aldrig.




Aliens - Adventure Game
Eftersom jag älskade allt vad Aliens hette så skaffade jag detta rollspel när det kom ut. Det fanns en jättebra spelkampanj som länkade ihop med handlingen i filmen. Mycket roligt att bläddra eftersom det kryllade av bilder och i sidornas marginal fanns det citat från filmen. Jag minns att vi gjorde rollpersoner till spelet men systemet som man gjorde dessa på gillade jag inte. Förutom att man skapade RPns grundegenskaper kunde man ge den erfarenhet genom att slå fram olika uppdrag personen klarat av. Jag vill minnas att man även kunde dö under dessa och fick börja om. Eftersom det var rätt lätt att lyckas med dessa uppdrag blev RPa lite väl mäktiga. Jag som Spelledare borde ha begränsat detta så att majoriteten av spelarna började som rookies. Vi kom aldrig till skott och spelet förblev ospelat.




Star Wars (D20)
Vi hade spelat West End Games/Äventyrsspels Star Wars massor av gånger och spelat igenom alla svenska och fler äventyr på engelska. Wizards of the coast köpte rollspelsrättigheterna till Star Wars ungefär i samma veva som "Star Wars - the phantom menace" hade haft premiär. Rollspelet var också tänkt att utspela sig under eran innan the Clone wars. Mycket intressant värld att spela i med potential för en massa äventyr i sann "cloak and dagger" stämning. Jag köpte massor av moduler och kampanjer men främst på grund av att mån gamla spelgrupp var utspridda på fyra olika orter i Sverige så blev det aldrig av att spela.



Stormbringer
Som jag skrivit tidigare är jag ett stort fan av Michael Moorcoks böcker om Elric av Melniboné. En kompis skaffade rollspelt och jag blev överlycklig. Spelet var riktigt snyggt och full av stämningsfulla bilder och kartor. Dessvärre tyckte jag att skapandet av rollpersoner kändes rätt "platt" och mest gick ut på att slå fram rad, yrke mm. Att jag sedan aldrig lyckades slå fram en RP av rasen Melniboné irriterade mig extremt mycket. Tror man skulle slå 00-01 på en T100 för att bli det. Kanske lika bra det för jag hade nog bara gjort en ren Elricklon i alla fall. Jag vill minnas att vi började spela på nått äventyr där man gick in i nått torn fullt av demoner. Jag har dock inget minne av att vi slutförde det äventyret. Några år senare köpte jag spelet av min kompis och det ligger nu bland mina andra rollspel och se snyggt ut.



Advanced Dungeons & Dragons (TSR)
Jag hade helt drunknat i rollspelet "Eye of the beholder" på min Amiga. Kunde inte få nog av spelet och när jag fick syn på rollspelet i en spelbutik så köpte jag de båda böckerna som behövdes för att spela (trodde jag). Oj så ja bedrog mig och efter några dagars läsning insåg jag att detta enbart var reglerna och att man behövde vad som för mig var massvis med böcker och boxar. Jag ville självklart att vi skulle spela i kampanjvärlden "Forgotten Realms" men när jag till slut sparat ihop veckopengar nog att köpa den boxen så var den slut på min favritbutik "Midgård". Killen i telefonen föreslog då en annan box som låg väster om realmsvärlden, Maztica. Det lät intressant så jag slog till. Ännu ett AD&D-misstag. Denna box var nog bland det värsta jag löpt och så långt ifrån vad jag ville spela. En massa conquistadorinspirerade saker och ännu fler infödingar med höftskynken och djurhudar. Boxen hamnade långt ner i nån låda och sedan blev det inte mer AD&D för våran del. Som tur var kom "Eye of the beholder 2".

Hurven så hemskt.


Dessa är de jag i skrivande stund kommer på. Men jag kanske kommer på fler framöver.



Mina fem favoriter bland Star Trek-filmerna

Det är inte länge tills "Star Trek - In to Darkness" har premiär. Det blir den tolfte spelfilmen och precis som förra filmen gjord av JJ Abrams. Jag gillade förra filmen och har rätt höga förväntningar på den kommande. Jag har sett alla filmerna några gånger var och självklart skaffat mig några favoriter. Här har ni min topp fem:

5. Star Trek (2009)

En "reboot" av Star trek som faktiskt inte ignorerar det som hänt i de tidigare filmerna. Bra skådespelare och snygga miljöer. Skurkens skepp ser rackarns elakt ut och när Leornad Nemoy dyker upp som den äldre Spock blir filmen bara bättre. Jag gillar scenen i början där man i bakgrunden får se hur rymdskepp byggs.





4. Star Trek - Generations (1994)
Kirk och Picard i samma film kan inte bli fel. Filmen blir faktiskt bättre varje gång jag ser den.









3. Star Trek - Nemesis (2002)
Jag har alltid gillat "The Romulans" och deras kultur. Tom Hardy spelar Shinzon klockrent och resten av Next Generationgänget levererar som vanligt. Eftersom jag älskar färgen grön så föll jag direkt för omslaget.








2. Star Trek - First Contact (1996)
Borgs, Star Trek blir bara bättre med Borgs. Förutom Borgs gillar jag att man får se hur jorden ser ut när Zefram Cochran levde. James Cromwell spelar karaktären underbart bra.








1. Star Trek - Wrath of Khan (1982)
Detta var den andra Star Trek-filmen jag såg. SVT visade de fyra första på TV och efter att ha sett Star Treck - The motion picture så var inte förhoppningarna stora på "Khan". Men denna film levererar verkligen. Khan är en underbar skurk och har man sett honom i Star Trek - The original series så blir det bara bättre. Ohotad etta.

torsdag 25 april 2013

Recension: Harpoon - Captains Edition (1990)



En av mina favoritfilmer är "The Hunt for Red October". Kalla kriget på film när den är som bäst. Massor av ubåtar, flyg och fartyg i ett iskallt Nordatlanten ackompanjerat av ett mäktigt soundtrack. Öppningsscenen är länkad nedan och jag får fortfarande gåshud när jag ser den trots att jag säkert sett filmen 20-30 gånger.



"Harpoon - Captains Edition" utspelar sig just i Nordatlanten under mitten av 80-talet. Ena sidan spelar Nato och den andra Sovjet. Till sitt förfogande har man ubåtar, ytfartyg samt flyg som man delar in i så kallade "Task forces" I de scenarion som följer med spelet är balansen mellan de båda sidorna väldigt bra.



Tillverkare är "Games Designer Workshop" som bland annat gjort rollspelsklassiker som "Mega Traveller" och "Twillight 2000". Företaget var inte känt för sina snygga och flashiga produkter men de var alltid välskrivna och en bra detaljrikedom. Även detta spel har ett lite "trist" utseende med bara text på tunt papper. Men det gör ingenting för det passar verkligen in i ett kalla kriget-spel. Hellre ett bra innehåll och få bilder än en massa bilder och uselt innehåll.



Man får med en kortlek med siluetter på de olika skepp och flygplan man har att välja mellan. På dessa står de värden man behöver för att spela vilket är riktigt bra så man slipper slå upp värden i regelboken. Man får med massor av små kartongpluttar. De flesta är 1cm x 1cm och det är två hela A4 ark med sådana att trycka ut. Man får även med två spelarskärmar (för att inte visa sina styrkor till motspelaren) samt ett block med formulär. I spelet ingår en även hexagonkarta i färg över Nordatlanten  Med den norska staden "Bodö" härligt felstavat till "Bödo".



Reglerna är inte speciellt svåra utan som det står på lådan så kan man börja spela inom 30 min. Det finns en serie scenarion att spela där det första har enklast regler och det blir mer avancerat efter varje scenario. Man kan bland annat eskortera Lastfartyg eller oljetankers från X till Y medan motståndaren skall stoppa dessa. Man kan också lura motståndaren genom att ha en eller flera falska task forces. Detta kan få motståndaren att skicka sina fartyg efter fel task force så din riktiga kan ta sig förbi fiendens task forces. Reglerna är enkla men känns väldigt genomtänkta och vettiga. Speciellt spottingen, d v s förmågan att upptäcka fiendens fartyg, känns väldigt bra. Stridssystemet är väldigt enkelt och besår i att slå så högt som möjligt på en T6. man slår 1T6 för varje typ av vapen man använder så det kan hända att man rullar 10T6 vid ett anfall från ett fartyg. Det finns även bra regler för hur bra missilförsvar de olika fartygen har. Man kan nästan se framför sig hur ryssen avlossar 10 missiler mot jänkarnas taskforce. När missilerna närmar sig sitt mål öppnar skjuts några av dem ner och kanske 2-3 missiler hittar sitt mål.

                                                   

Speltips:
- Se till att ha MÅNGA T6or.
- Spela soundtracket till "The Hunt for Red October" medan ni spelar.
- Man behöver även någon typ av kopp där man drar vem som börjar varje runda.

Summering:
Gillar man fartyg och kalla kriget är detta ett riktigt kul spel. Problemet är att spelet har över tjugo år på nacken och GDW stände för länge sedan. Bästa stället att hitta spelet är ebay och man får vara beredd att betala över $50 för det. Men jag tycker det är värt varenda krona om man tycker om den här typen av spel.

Betyg: Fyra fiskpinnar (samt lite grönt) av fem möjliga .









PS.
Vissa bilder är lånade från BoardGameGeek

Quiz: Vilket rollspel?

I vilket rollspel på svenska heter SLPn rollpersonerna letar efter i introduktionsäventyret "Tiree"?

Svara med att kommentera detta inlägg.

onsdag 24 april 2013

Jita Burns 2013, vad hände?

Jita i EvEs universum. Varje prick är ett eget solsystem.

Det verkar som att årets upplaga av Jita Burns var mycket effektivare än förra årets. Varför?

- Goons gick ut med att det skulle bli ett "Jita Burns" i år den 1:a April. Det kan ha gjort att många tolkade det som ett aprilskämt.

- Det har inte skrivits/sagts speciellt mycket om årets Jita Burns i "Eve-media".

- CCP hade ingen "log in banner" som varnade folk från att åka till Jita.

- Det strök med massor av Freighters och Jump Freighters. De flesta blev sprängda då de använde autpiloten då spelaren i fråga mest troligen var AFK. Autopiloten i EvE landar alltid skeppet 15-20km från stationen eller gaten den är på väg till. Den sista biten flyger den med "sub light engines" vilket går riiiiiiiktigt långsamt. En perfekt måltavla alltså.

Charon - Caldari Freighter
- Väldigt många High-secpiloter håller sig inte uppdaterade med saker som händer i spelet. De ignorerar i stor utsträckning alla "log in banners" utan bara loggar in och lämnar stationen. Att de är så lata att de inte ens ids ta upp kartan i spelet och titta på statistiken vart det förstörts flest skepp de senaste timmarna är helt vansinne. Jag har svårt att tycka synd om dessa piloter.

Statistik på förstörda skepp under "Jita Burns"

Totalt förstördes det skepp för ca 540 miljarder ISK vilket motsvarar saker för runt 165.000 kr.

Bland annat förstördes:

135 Freighters (7,5 miljarder styck + plus last)
22 Jump Freighters (1,5 miljarder styck + last)
1 Marauder (ca 2 miljarder)

Providence - Amarr Freighter

Som "indyspelare" är jag bara glad om skepp förstörs för det betyder att priserna går upp och jag kan sälja dem med bra vinst.

Fler "Jita Burns" tack!

Plast, Lim, Färg och annat gött.

Som jag skrev i min presentation Här gillar jag att byga plastmodeller. Jag föredrar att bygga "pansar" vilket innefattar alla sorters markgående militärfordon samt figurer. Oftast har modellerna också kompleterats med en snygg basplatta eller diorama. Dessvärre så har jag insett att jag inte kommer kunna bygga så mycket den närmaste framtiden då våran nuvarnade lägenhet inte har något rum som passar för det ändamålet. Som tur var blir ju inte modeller gamla så det är bara att ta fram och bygga om 5, 10 eller 20 år.

Här bjuder jag på ett litet "potpuri" av de modeller jag byggt de senaste åren:



DML Stug III Aufs. F
Fler bilder på den hittar ni HÄR  HÄR HÄR HÄR HÄR



8 Rad sdkfz 232
 Fler bilder på den hittar ni HÄR HÄR



Jagdpanther & Kübelwagen diorama (ej färdigt)
 Fler bilder på den hittar ni HÄR HÄR HÄR HÄR HÄR

tisdag 23 april 2013

Rollpersoner från förr II

Denna rollperson är även han från Drakar och Demoner (-91).

Av någon orsak valde jag att göra en ny rollperson inför kampanjen "Orsklets fyra ögon". Rollpersonen jag hade spelat "Svavelvinter" med var han som strök med i "Marsklandet" (se Rollpersoner från förr I).
Jag valde att låta RPn komma från just Trakorien. Jag har oftast gillat att spela krigarkaraktärer. Jag dock valde att för en gångs skull att göra en riddare.
Detta var början på 90-talet och jag hade sett på Wrestling i några år. Just då var en av mina favoriter "Diesel" (Kevin Nash). Han var över två meter och elak som bar den.


"Diesel" (Kevin Nash)
Eftersom vi valde systemet att köpa grundegenskaper blev det hög värden på STY, STO och SMI. Alla andra värden fick hamna lågt. Han fick bli stor , stark men inte så värst klipsk. Jag vill minnas att jag bestämt att han på nått sätt vanärat sin släkt och nu var ute på "korståg" mot ondskan för att göra bot. Fast egentligen ville han mest supa och bete sig som ett svin. Han hade långt hår och ett stort ärr i ansiktet. Han var beväpnad med ett enormt tvåhandssvärd samt ett lättare slagsvärd. Nu när jag tänker efter var han rätt lik "Hound" i tv-serien "Game of Thrones".

Sandor Clegaine aka "Hound" 

Vi spelade som sagt "Oraklets fyra ögon" vilket kanske var som sämst lämpat för min RP. En massa tänkande som mest gav honom huvudvärk. Han retade bland annat upp några knarkande ordensmunkar som gjorde misstaget att angripa honom. Jag minns fortfarande att jag slog ett "perfekt slag" och maximal skada med tvåhandssvärdet vilket vår SL beskrev som att munken klövs i två delar. Höhö!


"Jag klyvde mig en munk idag..."


Jag minns inte vad som hände med gubben. Vi spelade aldrig klart Oraklets fyra ögon. Jag misstänker att jag ledsnade på honom och gjorde en ny RP.

Quiz: Vilket rollspel

Gissa från vilket Rollspel detta är taget. Skriv svaret i kommentatorsfältet.

måndag 22 april 2013

Star Wars-spel jag gillar

Som de flesta nördiga i min generation så gillar jag Star Wars. Speciellt Episode IV-VI. Har fortfarande svårt för Episod I-III trots att de har sina ljusglimtar. Till Tv-spel och datorer har jag spelat de flesta Star Wars spelen som har vart nått att hänga i julgranen. Mitt första Star Wars-spel var "The Empire strikes back" till mitt Intelivision Tv-spel. Det var kul men efter ett tags spelande blev det enformigt då det aldrig tog slut på AT-ATs. De bara gick snabbare och snabbare. Men det var iaf Star Wars.

The Empire Strikes Back

Jag tänkte jag skulle ranka de fem bästa Star Wars-spelen jag spelat utifrån den Star Warskänsla det gav mig.

5. Star Wars - The Old Republic. (2011)

Ett riktigt bra spel men det kändes inte riktigt som ett MMo utan mer som ett single player med andra spelare. Jag gillade storylinen de olika yrkena hade då det verkligen kändes som Star Wars. Dock blev det som det brukar i de flesta MMOs en massa grindande. Lite synd. Gillade "rymdstriderna" de var rätt avkopplande. PvPn var också rätt skoj men det blev lätt tjatigt. Spelet är riktigt snyggt. Dock håller det inte hela vägen fram. Själv slutade jag spela efter ca en månad. Jag utesluter inte att återvända till spelet framöver. Detta är det klart bästa Star Wars spelet som kommit ut på bra länge.

Mer info HÄR!

4. X- Wing Alliance (1999)

Riktigt roligt att börja spelet som fraktpilot för att sedan bli blåsta av imperiet och gå med i rebellalliansen. Storyn kändes vettig utifrån den karaktär man spelade. Jag har alltid varit svag för flyg- och rymdsimulatorer och detta var riktigt kul Detta var första spelet som jag skaffade ett externt grafikkort till eller 3D-kort som det kallades.

Mer info HÄR!




3. Star Wars - Rebellion (1998)

Ett störtskönt strategispel där man skulle styra rebellalliansen eller Imperiet. Man kunde skicka kända karaktärer som tex Han Solo på uppdrag för att sabotera nån imperiebas och andra roliga uppdrag. Ens karaktärer kunde bli tillfångatagna av motståndarsidan. Jag kan inte räkna alla timmar jag satt med detta och saknar verkligen något liknande spel i dag. Jag minns även att CDn lät som att man kör en rondellskiva i en plåtbit hela tiden man spelade det.

Mer info HÄR!



2. X-wing vs Tie Fighter (1997)

Detta innefattar egentligen alla de X-wing/TIE-fighter spel som kom i början av 90-talet. Det hade inte funnits några vettiga Star Wars-spel fram tills dess och detta var så kul att spela. Massor av uppdrag som hade olika kända- eller dolda mål. Ett uppdrag i ett av TIE-fighterspelen minns jag så väl. Man skulle eskortera en VIP utan att få veta vem det är. Efter man flugit en bit så får man veta att det 'r Darth Vader. Såååå häftigt. Speciellt i TIE-fighter-spelen fick man sätta sin moral på prov då man ibland blev beordrad att beskjuta civila. Jag försökte förra året installera dessa då jag fortfarande har kvar originalskivorna men det krävde joystick och klagade på att datorn var för bra. Synd, för jag skulle gärna spela dessa igen.

Mer info HÄR!


1. Knights of the Old Republic. (2003)

Oj vad jag älskade att spela det här spelet. Miljöerna var som hämtade ur filmerna, böckerna och rollspelen. massor av uppdrag som kändes realistiska i Star Wars universumet. Extremt bra storyline som hea tiden ville få mig att ta mig längre in i spelet. Vettiga regler för strider och egenskaper. Detta är enligt mitt tycke det klart bästa Star Wars-spelet jag spelat. Synd bara att Kotor 2 inte levde upp till sin föregångare.

Mer info HÄR!