torsdag 30 maj 2013

Airsoft



ODA-903
Jag är en mångfaceterad nörd och en av mina hobbies är "Airsoft".

"Airsoft, vad är det?",
En airsoftbössa eller "soft air gun" som det kallas i folkmun är en replika av ett riktigt vapen som med varierande drivmedel skjuter ut en plaskula stor som ungefär en ärta. Vapnen kan drias med el, gas, kolsyra eller manuel fjäderkraft. Ett airoftspel går oftast ut på att skjuta ut fienden och blir man träffad så tar man "träffen" genom att lyfta vapnet och tydlit ropa träff. Sedan underlättar det om man har någon sorts "träffduk" att tydligt visa att man är ute ur spelet. Det enda krav på skydd är skyddsglasögon. Hela spelet hänger på ärlighet då man sällan kan bevisa så som i paintball att man träffat någon. De flesta airsoftspelare försöker mer eller mindre efterlikna någon typ av militär styrka. Man köper rätt uniformer, vapen och utrustning för att gå in i rollen så mycket som möjligt. Det finns självklart olika nivåer på hur dedikerad olika spelare är men målet att efterlika riktiga militärer brukar vara detsamma.

Det finns olika typer av spel. Vanligast är de så kallade söndagsspelen då man via något forum bestämmer en plats och tid där ett spel skall hållas och de som kan dyker upp. man delar sedan in sig i lag och börjar spela. Sedan finns det mer avancerade spel som pågår under en eller flera dagar med bakrundshistoria och olika deluppdrag. Milsim är de där man verkligen går in i rollen som militär. Utrustningskraven är oftast hårda för att höja spelupplevelsen för allihopa. Det är inte ovanligt att dessa pågår under en hel helg. 

Jag vill påpeka att 99,99% av alla airsoftare är fullt normala människor och inga potentiella mördare eller galningar.  Vi gillar bara att hålla på med en hobby som kan se farlig ut. Men det gör väl innebandy, karate eller knyppling också för det otränade ögat. ;)


ODA Sniper

Min bakgrund:
Jag har själv ägnat mig åt airsoft i över 10 år. Jag blev introducerad in i hobbyn av en kollega som bjöd med mig på ett söndagsspel. Eftersom jag alltid haft ett stort militärt intresser passade den mig som handen i handsken. I början var jag inte så strikt med utrustning eller gear som det kallas inom hobbyn. Förutom laguniformen så var det rätt fritt att välja vad man ville ha för bössa, väst osv. Det blev lite av ett mish-mash. Jag hade en rysk bössa, rysk väst, amerikansk uniform och pistol. Jag kände dock att jag ville ta nästa steg i utvecklingen. Laget valde att byta till ryska uniformer och styrde upp våran look och vad vi spelade som. Nu försökte vi efterlikna ryska Spetznas (trodde vi iaf). Dock så falnade intresset inom laget och även jag tog "paus" i spelandet.

ODA på spaning.
När pausen var över så bestämmde jag och en av lagmedlemmarna att satsa igen och vi spelade på spelet "Berget 5" i Härnösand. Eftersom vi bara var två från vårt lag hamnade vi mitt i en pluton med riktiga ryssar som knappt kunde engelska. Under dag två beslutade vi oss för att desertera och blev "köpta" av "CIA". Vi bytte helt enkelt sida och hängde med ett laget ODA-903 bestående av kompisar och forna lagmedlemmar. Lite senare gick vi även med i ODA. ODA spelar som "US Special Forces" så det vara bara att göra sig av med allt ryssgear och skaffa amerikanskt.

ODA vid en photoshoot
Vanliga "söndagsspel" intresserar mig inte speciellt mycket då det oftast blir snabba speed ball-spel (som jag avskyr). Själv gillar jag genomtänkta spel med välskrivna scenarion och uppdrag som passar den roll man spelar. Dessvärre växer sådana inte på träd uppe i norra Sverige. Jag spelar inte för att försöka skjuta ut så många som möjligt utan de rligaste spelen jag spelat har varit när jag inte avlossat ett skott. Det är upplevelsen som är det viktigaste inte att skryta om hur många man träffat.

 Jag har själv varit med och arrangerat spel som jag själv hade tyckt varit kul att spela. men som arrangör måste man istället dra i tusen trådar samtidigt för att få allt att flyta på. Arrangerandet är också jätteroligt men även extremt tidskrävande. Eftersom jag bor i norra Sverige så finns det inte jättemånga spelare i närområdet och jag har full förståelse att spelare söderut inte vill åka +60 mil för att spela. När jag sitter och tittar på de Milsims som annordnas söderut blir jag så grymt avundsjuk. De flesta spelare har verkligen gått in i sin roll och går rätt utrustade. Det är precis sådana spelare jag vill ha på de spel jag arrangerar.
Inga "Brittiska SAS" iklädda M90-byxor, blåklädertröja,"hemvärnsmössa" med öronlappar och en kalashnikov. Sånt förstör bara för alla som lagt ner tid och pengar på att hitta rätt utrustning.

Jag är fortfarande med i ODA men en fotskada har gjort att jag inte kunnat spela sedan augusti förra året. Men nu börjar faktiskt suget att spela komma tillbaka så jag får se till att komma i form.

ODAs Facebooksida finns fler bilder.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar