måndag 6 maj 2013

Pirater, pirater och ännu fler pirater.


På 80-talet var spelföretaget Microprose ledande på olika simulatorer. De gjorde massor av flygsimulatorer. Grafiken var inte alltid den bästa men spelkänslan fanns där. Jag vet inte hur många gånger jag flugit en F-15 från F21 i Luleå för att bomba nån radarstation kring Murmansk.

Mer info om Microprose

Pirates kom ut 1987. Mina kompisar hade fått tag i det och vi spelade det hur mycket som helst. Eftersom det...hrmmm...inte var ett originalspel så hade vi ingen manual eller karta. Vi försökte lista ut om klädernas färger på på alla de sjökaptener man fäktade med betydde nått (vilket de säkert inte gjorde), om fransmän fäktades bättre än engelsmän mm.


Fäktas barbrösta? Inte så bra.

Vi började även rita en karta över området och först när den var klar (efter många timmars upptäcktsresande) var det någon som sa "Men varför använder ni inte bara en Atlas över Västindien?" För att citera Homer Simpson: "Doh!".

Commodore 64-versionen


Självklart var det ju precis så. Men eftersom vår geografikunskap om Västindien och att flera städer i området har andra namn idag gjorde att vi aldrig gjort den kopplingen. Nåväl om vi ej gett oss på kartografin hade vi aldrig listat ut hur hemskt det är att segla uppför Mexikos västkust eftersom det i spelet ( 1600-1680) inte finns några städer där.

Amigaversionen.


Precis som Elite som jag skrev om tidigare kom det 1990 en version av Pirates till Amigan som vi då skaffat. Grafiken var nu mycket bättre och det kändes som att det flöt bättre. Även denna version spelades under många dagar. Man blir liksom aldrig less på upplägget. Det är så kul att spela pirat. När Microprose gick i graven trodde jag att Pirates sett sina sista dagar.

80-talsmode på 1600-talet? Jag tror nog guvenörens dotter
skulle blivit klassad som en "street walker" om hon gått ut
klädd så här.

Under senare delen av 90-talet och fram till nu så har det kommit flera pirateskloner som oftast varit välgjorda men inte haft den charm som Pirates hade. Men 2004 kom en ny version av Pirates. Denna version var om något bättre än originalet.

Fäktningsscenerna är betydligt snyggare nu.

Grafiken var naturligtvis bättre men spelfunktionerna var smidigare. Speltillverkarna hade även lagt till olika nya segment i spelet som till exempel dansscenerna man måste lyckas med för att charma guvernörernas döttrar. Men det viktigaste av allt; charmen och enkelheten från originalet fanns kvar.

Guvenörens dotter, nu lite mer anständigt klädd-

För några veckor sedan skaffade jag en iPad och upptäckte att det finns en version av 2004 år Pirates till IOS. Vissa saker är ändrade sedan 2004-versionen för att passa en tablet bättre. Bland annat sättet man anfaller städer på. Istället för att flytta runt gubbar på en rutnätstyrd karta så blir det nu "strafingruns" mot städernas försvar där man skall skjuta bort kanoner innan man kan landstiga och fäktas mot "captain of the guards". Versionen kostar runt 48kr och är vår vartenda öre. Spelet är perfekt anpassat till en tablet.



Bombar städer på iPaden,

Som lite kuriosa kan jag nämna att jag började skapa ett piratrollspel. Jag lånade massor av böcker på biblioteket och lusläste dem. Jag skapade massor av regler och tabeller. Sedan tidigare hade jag läst alla böcker om "Hornblower" och tog en hel del inspiration från dem trots att de utspelar sig mer än 100 år senare än den tidsålder jag tänkte placera rollspelet i. Jag ritade av en massa skepp och tog reda på så mycket jag kunde om dem. Kom ihåg att detta var långt innan internet så böcker var min främsta informationskälla. Jag tror dock att jag aldrig fick till skeppstridsreglerna samt komma på hur rollpersonerna skulle vara en del i besättningen eller typ kaptener. Det hela rann dessvärre ut i sanden och jag tror inte att jag sparade något av allt jag skrev ned.

2 kommentarer:

  1. Vill minnas att man i den piratade C64-versionen satt fast med namnet Captain Cobra"s (observera citationstecknet) oavsett vad man gjorde för gubbe.... Superkul spel, särskilt sjöstriderna där man fjantade runt med en liten slup och gjorde donuts runt en 80-kanoners fregatt och försökte nagga ned den innan den sprängde en i bitar. Var det inte också att hela tjocka släkten hade rövats bort, och man kunde hitta kartor som ledde till olika ställen där de skulle finnas? Hittade bitar av kartan då och då, men kom nog aldrig så långt att jag faktiskt hittade någon. Captain Cobra"s är inte sentimental av sig.

    SvaraRadera
  2. Jorå, i senare versionerna så är det lättare att hitta de bortrövade släktingarna. Man skall besegra The Evil Baron Reynaldo eller nått. varje gång man besegrar honom får man en kartbit. När man har fyra kartbitar kan man dra och hämta den släktingen. Frågan är bara varför man #1 släpper honom efter varje gång man besegrat honom #2 varför man inte går "Jack Bauer on his ass" och tvingar honom att ge en alla kartbitarna?

    SvaraRadera